Och så var det ismete på schemat

Idag var det då dags för vinterns första ismetepass efter gädda. Det är med blandad känslor man tacklar om för ismetet. Samtidigt som ismetet har sin charm och att det är just från isen som stor gädda, abborre och lake landas så känns det väldigt tungt att stuva undan alla sommar-grejer. Jag har inte hunnit lägga så mycket tid på gädda i år men nu ska man väl kunna köra ett antal ismetepass i hopp om att lura upp en tia i år.

När klockan ringde 05.00 kändes det som att jag bara tagit mig ett powernap då jag fixat och donat med fiskegrejerna kvällen innan lite för länge. Oavsett hur lite man sovit känns det ändå alltid skönt att kliva upp ur sängen för att komma ut på vattnet, i fast eller flytande form.

Mats och Makke hämtade upp mig 05.45 och en halvtimme senare vandrade vi ut på isen med pannlamporna som enda ljuskälla då solen ännu inte gått upp. Det är viktigt att allt är riggat och klart i gryningen, då jaktljuset för gäddan blir bättre, för att inte missa de första huggperioderna.

"Inte den största men den första"
Foto: Mats Söderholm

Vi fick ut alla grejer rätt fort och kunde luta oss tillbaka i våra sköna stolar och ta en kopp kaffe i väntan på det första hugget. Det dröjde dock ett bra tag innan första hugget kom, som lyckligtvis var på ett av mina spön. Även om det inte var någon stor fisk så var det i alla fall fisk vilket alltid värmer i kylan och inger förhoppning om fler och större gäddor.

Det var långt mellan huggen idag tyvärr. Vi fick endast landa 7 gäddor fördelat på tre personer. Jag lyckades lura upp flest, totalt fyra stycken, medan Makke snodde åt sig den största pjäsen som vägdes till 8kg. Tyvärr saknar jag bild på den just nu men det var en vacker fisk som, precis som alla andra gäddor, fick simma tillbaka ner i djupet.

Jespers vackra dam på drygt 7kg.
Foto: Jonathan Nordin

Jesper och Jonathan anslöt sig kring lunch och fiskade inte alltför långt ifrån oss. Vi kunde se dem springa fram och tillbaka över isen för att kontrollera spön, drilla fisk. Vi hjälptes åt att landa fisk, fota etc. Jesper fick stå för deras största fisk, en gädda på 7kg.

Jag har sagt det förut och säger det igen, det är bara att nöta på!

Lota lota

Igår åkte jag och Henke ut för att prova lakfisket i älven. Makke hade fått ett antal senaste han var till sävarån, där de ofta kommer upp mycket fisk men små. I älven däremot är fisket efter lake mycket trögare och oftast är de väl inga bamsingar som kliver på men snittvikten är då högre. Vi specimenfiskare brukar ju leva efter orden "Hellre en stor än hundra små."

Vi letade oss fram till en plats som såg lovande ut, vi var dock tvungna att röja lite kvistar och träd för att få plats med alla spön och framför allt för att kunna svinga med spöna. Vi bottenmetade båda två, vilket är metoden för lake. Henke körde med klassikt pater noster-tackel och en 90-tals bjällra i spötoppen för att indikera hugg medan jag fiskade med glidande tackel och larm.

I väntan på hugg

Vattnet var högt i älven och små skräp flöt då och då på linorna vilket utlöste nåt enstaka pip från larmen eller ett liten pling i någon bjällra. Henke hade två, tre gånger något som var framme och ryckte i hans nättingar utan att fastna. Själv satt jag tillbakalutade i stolen och bara lyssnade på de små pipen från larmen som gräs och annat "jox" i strömmen orsakade. Plötstligt fick man höra det man som larmfiskare älskar, ett larm som bara tjuter och lina som rusar ut från spolen. Jag klev fram och lyfte spöet och gjorde mothugg direkt. Det satt en fisk på kroken, underbart! Efter en kort fight kunde Henke håva den första Lake jag fångat i öppet vatten, riktigt trevligt.

Inte dom lättaste varelserna att posera med.

Då vi krokade av den såg vi att kroken satt precis ovanför svalget. Så det var tur att jag gjorde ett snabbt mothugg samt fiskade med så kallad hair-rig som jag knutit för Lake. En hair-rig är ett tackel där krokbetet kommer en bit från kroken och med den undviker man ofta att fisken sväljer kroken. Glupska rackare det där och den här gången gick det bra, blir att fortsätta att köra med hair-rig för fiskens skull.

70cm, 2.42kg

Jag har fångat en del Lake tidigare men aldrig i öppet vatten och jag har aldrig heller vägt någon, därför dokumenterades denna fisk och den iskalla slemmiga skönheten på 70cm och 2.42kg fick bli mitt nya personbästa på Lake.

Alltid lika härligt att se en fisk lugnt simma tillbaka ner i djupet.
Den här gången hade den tur att den inte fastnade i någon gubbes
nät som tänkt göra laksoppa.

Förhoppningsvis ska man väl hinna med ett par pass till efter Lake innan isen lägger sig.

Det var fint väder i alla fall

Vi var fyra personer, fördelade på två båtar, som åkte ut tidigt på morgonen med förhoppningar om stora feta höstgäddor.

Wunderbar!

Jag och Mats hade multirullarna och alla former av custombeten redo.

Tre stycken Ambassadeur predator och en Revo Toro. Riktigt slitvargar.
Samt en hang bag fylld med custombeten.

Trots bra utrustning, nya båtar och fräscha beten lurades inget stort upp idag. Vi fick knappt 15 gäddor på 8 timmars fiske på fyra personer och ingen fisk vägde nog mycket mer än 4kg.

Makke och Robban nöter på.
Soligt och vindstilla är verkligen inte optimalt för gäddfisket.

Det är bara att ta nya tag!