Hatkärlek

Hur taggade som helst åkte vi ut i mörkret på jakt efter norrländsk storlake. Jag tror att det enda vi minns av förra årets laksäsong var de få goda stunderna som utspelade sig. Allt slit och elände, djupsnö och slask, svordomar och kalla jävliga kvällar var som bortblåsta ur minnet.

Vi träffades i en sån där "het" vik som leverarat stor lake genom åren, i alla fall ryktesvägen (som vanligt). Där spridde vi ut våra bottenmeten som ett välarrangerat minfält innan väntans tider började.. och som vi väntade.

The truth is out there.

Medan vi väntade bjöds vi på hällregn, snöblandat hällregn, och kalla nordliga vindar. Den där superpeppen man hade i kroppen sjönk sakta men säkert mot likt Titanic efter att hon träffat det välkända isberget. Som tur var fanns en grillstuga vi kunde ta skydd i vilket höll humöret uppe.

Keldor, Pasi, Johannes och Mörthasse väntar på storlaken.

Efter ett par timmar gav vi upp. Inte ett napp på de 10-12 spön vi hade ute. Antagligen var vi för tidiga, eller så var väl den här platsen bra på 80-talet som alla andra lakplatser man utforskat.

Nä, det är bara att bita ihop. Storlakarna finns där ute, det krävs bara ett sjukt bra tålamod innan man kommer i kontakt med den.

Höstlax

Övertidstimmarna som är sparade i kompbanken kommer till sin rätta då man en solig höstdag kan ta ut dem för att jaga höstlax.

Jag och Peltonen drog ut efter lunch med förhoppningen om att landa någon grövre höstlax. Självklart skulle allt av mekanisk karaktär strula innan vi kom igång ordentligt med fisket vilket tyvärr spillde en del av vår dyrbara fisketid.

Jag hade laddat med små wobblers som Rapala orginal, Rapala jointed och Ripplin red fin samt lätta skedar i olika storlekar från Diamon king. Mina små wobblers har jag tacklat om på så sätt att jag tagit bort de två orginalkrokarna som följer med och istället ersatt det med en större krok, size 2-4 med dubbla fjäderringar, som sitter i främre öglan.

Denna fina höstdag kunde summeras med en landad fisk och det till min favör. En vacker höstmadam på knappt 8kg som behagade att hugga på en av mina wobblers, en fin fisk som återutsattes efter vägning och fotografering.

En vacker höstlax på 7.75kg.

På't igen bara! Varje dag är en dag närmare isläggning, det finns ingen tid att förlora!

Höststress

Långt in i september har vi haft riktigt varma, soliga dagar men över en helg slog det om och moder jord bjöd på minusgrader, hagel och små skurar av snö.

Jag har hunnit med att prova en ny pöl efter gös och det tog ingen lång stund innan första gösen var krokad. Så fisk fanns det men tyvärr inte i någon storlek man kan skryta med. Efter ett antal pass i höst och jag vet inte hur många landade gösar kommer jag att lägga gösfisket åt sidan ett tag och istället koncentrera mig på gädda, lax, havsöring och lake. Men det är med vemod man packar undan vertikalprylarna då det är en metod jag verkligen fastnat för.

Gösfisket tar jag nog upp igen så fort isen lagt sig. Jag har många intressanta "spots" utmärkta på GPSn som måste få lite tid från isen. 

Arkansas Shiner skördar i vanlig ordning

Sen har jag förstås hunnit med lite gäddfiske också. Jag har provat ett par olika vatten, dock så har de riktigt stora damerna inte låtit sig luras av mina beten.

Trollinggädda

Det har blivit fisk på alla typer av metoder, allt ifrån spinn och mete till trolling och vertikalfiske där alla metoder har sina fördelar beroende på omständigheterna.

Vertikalfiskad gädda. "Prickskjuten" över 8 meters djup.

Jörgen däremot har fått känna på riktigt tunggung och landa ett nytt personbästa i höst. I samma veva lyckades han även slå den fantastiska 12 kgs-gränsen.

12,4kg fördelat på 122cm.

Det är bara att harva på. Det är inte många helger kvar tills isen kommer att ligga och jag börjar faktiskt känna mig lite stressad. Som tur är verkar det bli lite varmare en tid framöver. Planen ser ut att bli gädda under helger, lax och havsöring under vardagar där man kan få lös lite tid under de ljusa timmarna och sedan blir det några sporadiska lakpass kvällstid. Skam den som ger sig!