Fullt upp

Tyvärr har jag varit dålig på att blogga på senaste tiden. Jag har helt enkelt haft mycket att göra. Det är inte så att jag inte tagit mig ut utan snarare inte tagit mig tiden att sätta mig ned och blogga om fisket, inte bra. En av anledningarna är väl att man fiskat mycket under kvällen, då det är jättesvårt för mig att få bra bilder i mörkret har det blivit väldigt få bilder att publicera. Det är bara att komma ikapp.


Ett riktigt trevligt pass var ett av mina och Peders pass i Skeppsvik där vi var ute för att se om vi kunde lura upp några större abborrar. Mitt första kast satt tyvärr mitt i en vassrugg men redan andra kastet, då jag faktiskt träffade vattnet, kunde jag direkt landa en abborre kring 3hg. En mycket trevlig start. Vi fiskade kring sjunkträd, stockar och vasskanter och abborren var verkligen på hugget. Man hade fisk på kroken ungefär var tredje kast, dock så saknades det någon riktig storlek på fisken då de flesta låg kring 3-5hg.

Full fart i vattnet

Efter ett 30-tal landade fiskar bytte vi taktik till flötestrolling som skulle visa sig ge noll hugg. Mörkret började lägga sig och vi återvände hemåt. Man kan inte direkt säga att man var besviken då man fick så pass mycket fisk, däremot vill man ju alltid ha den där största randiga riddaren som simmar där ute. Den här gången fick faktiskt 4st abborrar följa med som samtliga hamnade i röken. Nom, nom!

Kvällens vinnare, en liten Rapala Countdown (Firetiger). Jag bytte faktiskt aldrig bete den här kvällen.

Trög, trögare, Önskegäddan

I helgen deltog vi med ett team i Önskegäddan. Vi hade hoppats på växlande molnighet och starka vindar som någon av alla vädersajter hade utlovat. Vi möttes av strålande sol och en spegelblank sjö. Vackert var det men uselt för fisket.

Önskegäddan är en tävling där endast den största gäddan, till längden, vinner hela tävlingen vilket gör att taktiken blir lite annorlunda jämfört med andra tävlingar där man oftast tävlar med en totallängd av sina fem längsta gäddor man fångat.

Prylar hade vi i alla fall gott om.

Då det är sånt här väder plus att vattentempen ännu är ganska hög så gäller det att fiska djupt, speciellt om man är ute efter de större fiskarna. De flesta under tävlingen körde trolling och så även vi. Vi hade kontakt med fisk nästan på en gång vilket gav lite förhoppningar men efter det var det tvärdött. Den fisk vi kunde se på lodet stod kring 10-12 meter men de verkade totalt ointresserade av allt vi hade att erbjuda.

Trolling i väntan på något stort. Och som jag väntade.

När alla tävlingstimmarna gått kunde vi räkna ihop totalt 5 påslag från gädda fördelat på tre personer och 8 timmar. När vi kom i land förstod vi att ungefär så hade fisket varit för alla under dagen. Det var två lag som lyckats peta upp en gädda i större kaliber där ena lagets gädda var 107cm och den andra 108cm. De här lagen hade inte fått mer än två gäddor var på hela dagen så vi kan väl sammanfatta årets Önskegäddan med ordet trögt.

Vertikalträning

Jag och Jonas var ut och tränade lite på vertikalfisket här i krokarna. Målet var väl främst att lära känna grejerna ännu bättre och vi var väl medvetna om att det bara skulle bli gädda, även om man alltid hoppas att en slumpgös kliver på. Varje fisk, oavsett art, ändå lika rolig att få då man har lite klenare grejer man drillar med.

Jonas drillar glatt en av dagens gäddor.

Många gäddor sitter, precis som den här, i stingerkroken vilket med fördel knyts i en tunn wire för att man ska vara på den säkra sidan då gäddorna hugger.

Jag avslutade kvällen med att landa en hundraklubbare, en gädda på 100,5cm. Dock så var det nog också en av årets smalaste gäddor så att börja mecka med våg etc. lät jag bli. Hon fick simma tillbaka och växa på sig istället. Nu peppar jag, Jonas och Dabbe för helgens tävling!! Bara att börja förbereda sig.

Gösjakt

Under senaste tiden har jag hunnit prova på lite gösfiske med de övriga i klubben. Johan i klubben lyckades med tidernas gösfiske i våras där han fick upp en otroligt vacker gös på hela 6,6kg, riktigt grovt allmänt sett och en drömfisk med tanke på att den togs här i Norrland.

Jag har hunnit vara upp till Bureälv-systemet en kort sväng och ända ned till Övik för att försöka på gös. Det positiva är att jag har fått inviga vertikalspöet med gös men tyvärr så har jag inte fått någon riktigt storlek på fiskarna.

Uppe Bureälvsystemet gled jag runt själv en kväll ute på vattnet och flötestrollade. Resultatet, bara gädda.

Min första vertikalfiskade gös. Det här passet gav mig, Jonas och Dabbe 8 gösar, dock utan nämnvärd storlek.


Henke däremot drog en riktigt fin gös framför näsan på mig under ett av passen vi var ute. En fin pjäs på 4320gram, bara att lyfta på hatten. Då vet man i alla fall att man håller sig i vatten där det finns stor gös.

När man jagar gös får man allt som oftast väldigt mycket gädda men ibland kliver det även på andra arter, som här en abborre på nästan 7hg. Det är bara att ta nya tag efter gösen.

Revansch på Abborre

Så var det dags igen för mig och Robert att åka ut och jaga abborre och för mig att försöka få en abborre över kilot i år också. Tyvärr brukar inte konditionen vara den bästa för abborrarna mitt i sommaren men däremot kan de vara väldigt huggvilliga och att klara 1kgs-gränsen är absolut ingen omöjlighet.

Dagen började förstås med lite motorstrul. Oljelampan blinkade och mest troligt var det bara grabbarna som servat motorn som glömt att nollställa räknaren. Efter lite svordomar och googlande tog vi oss vidare ut mot det heta abborrstället.

Fisket började bra med en hel del abborre i så kallad matstorlek men när det började skymma uteblev huggen trots att det var mer betesfisk i farten. Vi hoppades att de stora pjäserna skulle börja jaga nu och mycket riktigt, så var det. Plötsligt fick jag på något som kändes aningens finare och för att inte lämna något åt slumpen håvades fisken och tur var väl det då fisken som fått syna håvgarnet var en riktigt stadig sommarabborre.

Fisken mättes till 45,5cm och vägde in på 1100gram.

Efter mätningen och fotografering fick skönheten simma åter.

För att visa Robert att jag fortfarande kan det här med idfiske avslutade jag kvällen med en vacker liten id. Efter det styrde vi skutan hemåt i den kyliga luften som visade sig endast vara 8 grader varm. Det börjar bli dags för alla gäddfiskare att trimma utrustningen för det kommande höstfisket.

Abborrfiske utan abborre

Jag och Robban var ute en sväng för att fånga storabborrar men just den här dagen såg vi då inte ens till någon abborre, utan endast gäddorna var i farten.


I vanlig ordning när Robban är med så består halva packningen av kameraprylar och idag blev det några undervattensbilder på dagens största gädda.

En stadig "abborre" som föll för en av de största
spinnarna jag kunde gräva fram bland mina beten.

Som fick simma åter.

Olika metoder för stora predatorer

Trots att jag inte fiskat jättemycket senaste tiden har jag ändå tagit mig ut och hunnit slipa på lite olika metoder för större predatorer.


Under midsommarhelgen passade jag på att nöta lite på mina spön jag använder för flötestrolling. Fisket var riktigt effektivt då jag enkelt kunde fiska av de djup jag ville med betesfisken. Betesfisken fick ligga kring 7 meter och det var inte många minuter mellan huggen. Tyvärr klev inget större på den här turen men det var lika spännande varje gång flötet dök.

Sedan har jag hunnit börja med vertikalfisket. Jag har tänkt att prova på lite gös här uppe i Norrland och har därför varit ut och testat lite olika beten för att få in känslan för fisket. Förhoppningsvis får jag äran att landa en gös på utrustningen också och inte bara gäddor.

En sommargädda på 5,42kg som gått in på riktigt grunt vatten för att jaga betesfisk.

Vidare har jag även hunnit prova på dropshotfisket. Ett fiske som känns riktigt effektivt efter abborre då man bokstavligen kan nöta ut fisken på en plats då man har möjlighet att fiska statiskt där man vet att fisken står. Om allt vill sig väl tar jag mig iväg nästa vecka för att fiska efter gädda, abborre men även gös i ett, för mig, helt nytt vatten.

En trip norröver

Tyvärr har det varit dålig aktivitet här på bloggen den senaste tiden och det beror inte på att jag inte fiskat utan på att jag har haft lite ont om tid att uppdatera bloggen, men nu kör vi igen och jag kommer att publicera lite inlägg från midsommar och framåt tills jag är i fas.

Jag och Lasse åkte norrut för att nöta lite på våra myshkor och samtidigt prova ett nytt gäddvatten. Vår första dag skulle bli en riktigt lång dag. Vi sjösatte båten och påbörjade fisket så snabbt vi kunde. Innan jag ens hunnit knyta fast min myshka stod Lase och drillade dagens första fisk. Han krokade av en röding på cirka halvkilot i vattnet och log stort. Det gick snabbt konstaterade han. Han lät doppa myshkan igen och innan den hunnit sjunka sina sex meter för att nå botten satt dagens andra fisk på kroken. Då jag tacklat klart mitt spö började även jag att kroka fisk och så här höll det på i princip hela tiden. Nästan oavsett var vi än förflyttades oss var det en hel del röding i vattnet, full aktivitet. Då jag ännu inte har någon vägd röding så passade jag på att väga den för att ha någon form av årsbästa. Jag tror faktiskt att jag fick ett par som var lite större än denna på 850gram, men då det var marginellt kändes inte en vägning så viktig.

Röding på 850gram

Vi kom inte i kontakt med speciellt mycket sik som vi hoppats på, det blev ett par där kanske största fisken vägde kring kilot. Efter middagen, som bestod av några mackor, bestämde vi oss för att byta sjö och art. Vi tog upp båten, bytte sik-utrustningen mot gäddgrejer och gav oss på nästa sjö. Det skulle visa sig vara en svårfiskad sjö vi gett oss på. Vi hittade ett par intressanta områden som tyvärr inget gav annat än små opportunistgäddor.

Lasse krokar av en av småttingarna som klev på.

Som de hardcore-fiskare vi är avslutade vi fisket vid först 00.30 och styrde bilen tillbaka till vår sovplats. Vi kom i säng kring 01.30 och det var med visst motstånd man ställde klockan på 06. Men man ska komma ihåg att det är aldrig är så lätt att kliva upp som när man ska ut och fiska.

Andra dagen kom och vi var väl en aningen slitna efter första dagens strapatser. Under andra dagen fick vi också en hel del röding, det var faktiskt riktigt svårt att få någon annan fisk än röding och vi diskuterade detta med varandra om att det inte är alltför ofta man är sur över att man får så mycket röding, men så var det nu i alla fall. Vi provade ett antal platser för att komma åt större sik men bitvis kändes det som att rödingen följde efter båten våran, bara för att jävlas. Vi stred in i det sista i det otroliga solskenet och vi fick ett par finare sikar som vägde kring 2kg. Min största den här resan var en vacker pjäs på 2250 gram som föll för en liten myshka agnad med maggot.

En vacker pjäs på 2250gram..

..som fick simma tillbaka ned i djupet.

Hur mycket vi än ville vara kvar och fiska så valde vi att bevara familjefriden genom att åka hem och fira midsommar.

Fler storgäddor

Jag och Peder började fiskedagen med lite hederligt mete efter betesfisk. Det var mest mindre betesfiskar som kom upp men vi hade i alla fall något att agna krokarna med för kvällens gäddmete. Vi slukade en rullkebab på vägen mot fiskeplatsen för att orka bända alla storgäddor som skulle komma upp under kvällen. Det blev en härlig start på kvällens fiske då jag vid mitt andra kast under första ankringen lyckades kroka en lite finare fisk. Fisken mättes till 98cm och vågen visade 6.15kg, en riktigt härlig första fisk.

98cm, 6,15kg

Det fortsatt att komma upp fisk kontinuerligt, dock utan någon nämnvärd storlek. Det var mycket fisk kring 2-4kg som föll för våra beten. Plötsligt fick Peder på vad han trodde var en liten gädda som visade sig vara en lite finare, till storlek sett, abborre. Den hade rätt sargade fenor och var väl inte den vackraste i färgen. Vi lät snabbväga den och vågen visade 590gram, en trevlig liten bonusfisk som också den fick simma åter.


När det börja skymma mer byttes spinnutrustningen succesivt ut mot gäddmetesgrejer. Vi fiskade av kanter och djuphål och metoden gav en hel del fisk men vi saknade någon riktig toppfisk. Det var inte för än vi provade ett ställe igen, som vi redan testat tidigare under kvällen och haft kontakt med fisk, som den där fisken vi väntat på högg. Peders fiskespö som hade helaktion stod böjd som en gummisnodd ned i handtaget under fighten. Jag kunde efter ett antal rusningar koppla gälgreppet om gäddan och lyfta in den och lägga den i vågsäcken. Detta var också en sån här gädda som växte succesivt under fighten, det började med en lite finare fisk, sedan blev det en 7-8kgs gädda och när den väl var landad förstod vi att det var en 10+fisk.

Fisken mättes till 120cm och vägde 11,3kg.

Den ståtliga pjäsen återhämtade sig snabbt och kunde utan några problem återfå friheten. Vi fortsatte fisket ett tag till med ett par landade gäddor och började vända skutan hemåt först vid 01 mitt i natten. Riktigt härligt att få vara med och landa ytterligare en fin madam.

Vi hade i alla fall tur med vädret

Jag och Artifish-grabbarna som jag kallar dem, Alex och Lasse, åkte ut en sväng i hopp om att bända storabborre under den värsta värmeböljan vi haft. Shorts och t-shirt var klädkoden men en kod som var svårare att knäcka var vad de svårtrugade abborrarna ville ha. Vid första ankringen lyckades Alex kroka en lite finare fisk som efter en snabb vägning visade sig väga 725gram. Det kändes som en bra start och man hoppades på att fler och framför allt större abborrar skulle falla för våra beten.

Vi fortsatte att fiska efter de randiga riddarna och ankrade där vi såg att de jagade efter småfisk, dock så var det otroligt svårt att få dem att hugga. Vi provade allt från små wobblers, spinnare, jigg och jag provade även att spinna in små döda mörtar som jag hade med mig, men det sistnämnda resulterade bara i gäddor. Innan vi styrde skutan hemåt fick vi landa ett par små abborrar som likt alla andra fiskar fick simma tillbaka.

Vi hade i alla fall tur med vädret, om det nu är någon tröst.

Kusin på besök

I helgen kom min kusin Johnny upp till Umeå för att träffa släkten och få fiska lite. Vädret var väldigt växlande, allt från strålande sol och vindstilla till storm och trombvarning. Första dagen började vi med ett kortpass i solskenet, något som kom att kallas för en uppvärmning inför det vi hade framför oss. Dock så var det väldigt märkligt väder under de timmarna vi var ute. Om vi fiskade där det var lä höll vi på att smälta bort och kom vi ut i vinden höll vi på att blåsa bort. Fisklösa blev vi i alla fall inte, som tur var.

Dagen därpå sadlade vi om och åkte ut till systers stuga där vinden var brutal. Det som fungerade bäst var bull dawgs som vi trollade över djupkanterna. Jerkfisket resulterade endast i ett fåtal hugg och mycket följare.

Inte den största men den första.

Minken från Norrland hade återvänt och kunde snabbt plocka upp dagens första gädda, inte största men den första. Fisket var relativt trögt och vi hade otroligt mycket följare. Det blev kring tio landade gäddor den här dagen.

Det gick åt en del tid att skola in nya fiskare också.
Tack till Jonas på BlixtSport för metspöet.

Efter två dagar i samma vatten utan någon större gädda åkte vi ut en sväng med min båt med startpunkt tavelån och fiskade oss genom tavlefjärden och ut mot havet. Båten fungerade utmärkt med en mindre bensinmotor i aktern och en elmotor monterad i fören. Temperaturen har stigit snabbt den senaste tiden och den var ända upp mot 18 grader inne i den grunda fjärden. Gäddorna den här dagen hittade vi en bit ut där vattentempen var lite lägre.

Ibland finns det inte så många rutter att välja mellan.

Ute vid en grundplatå hittade vi en hel del gädda som stod och väntade på våra beten. Riktigt läckert att få se och drilla fisken i det klara vattnet. Även om gäddfisket inte var det bästa (verkar gått trögt för många) så var det riktigt trevligt att ta sig ut i gott sällskap.

Härligt att få se gäddorna så tydligt i vattnet.

Den sämsta fiskedagen är bättre än den bästa arbetsdagen.

Mer brax, eller ingen brax

Jag och Johan hade bestämt oss för att åka till Brunnsjön i ett försök att fånga en av sjöns braxnar. Så i onsdags hoppade vi in i Johans racer och siktade mot sjön. Efter att ha tagit en av Johans fantastiska vägar och hamnat ute på en åker utan väg kom vi till slut fram till sjön där vi riggade våra grejer. Då allt var fixat och klart var det bara att vänta och som vi väntade. Det är en väldigt trögfiskad sjö men då det väl kliver på nåt så är det oftast något finare (läs större).

Mitt lilla camp

Johans fyra spön stod väldigt orörda hela helgen.

Då vi suttit ett tag och grillat tjöt plötsligt ett av larmen så pass att jag höll på att sätta en grillkorv i halsen. Jag sprang fram till spöet och kunde drilla kvällens första fisk, som dock var av fel sort. Det var en av de nyutsatta regnbågarna som fått smak för mina majskorn, märkliga fiskar det där. Den åkte i plurret och jag agnade om grejerna. Innan vi gick och la oss för kvällen agnade jag alla spön med boilies för att slippa all småfisk och förhoppningsvis regnbågarna. Dock så blev det två till regnbågar under natten och Braxen lös med sin frånvaro.

Vädret och kvällshimlen var det inget fel på.

Det är bara att ta nya tag. Uppdaterar inom kort helgens fiske.

Stockar

Jag och Robbade hade bestämt oss för att åka ut till ett hett ställe och dra upp ett par rediga stockar till gäddor, dock så var det mest riktiga stockar, träd och pinnar som låg på botten och fastnade i krokarna. Inga storgäddor för oss den här dagen och antalet landade gäddor kunde nog räknas på en hand. Som pricken över i:et knäckte även Robban ett av sina spön.

Robban hade ett par nya jiggar med sig. "Var säker och kör med gummi"

Nytjärade båtar, en riktig vår- och sommardoft.

Det finns aldrig någon garanti för att man får fisk men en sak är då säker, har man kroken i vattnet är chansen bra mycket större än om man ligger hemma på soffan.

Nederlaget och revanschen

Så var det då dags för årets Umea Pike Open, något alla gäddfiskare ser fram emot. Det är inte bara kul att tävla utan det är även ett perfekt tillfälle att träffa andra likasinnade människor. Umea Pike Open är en tävling där alla gäddor över 75cm ger ett poäng per centimeter och varje lag ska genom att fånga, fota och släppa tillbaka försöka samla så många poäng som möjligt fördelat på maximalt fem gäddor.

Jag och Jonas hade noga förberett oss med en plan över var vi skulle fiska, med vilka beten och liknande. Allt i minsta detalj. Nytt för i år är att vi fixat gröna team-jackor med vår logga på ryggen "Professional Overrunners". Riktigt grymma, vattentäta softshelljackor. Trots detaljplan, jackor och en fräsch båt märkte vi på tävlingsmorgonen att vi skulle bli tvungna att revidera vår plan lite då det blåste.. hårt kan vi säga. Storm är att ta i men vågorna och dyningarna var inte att leka med.

Kaoset vid start. Trots renoverade motor blev vi ordentligt frånåkta.

Första viken som vi gled in i var vi faktiskt först i. Det tog ungefär fem kast så satt den första gäddan, Jonas som blivit blind av de piskande vågorna som sköljt över hans glasögon sken upp och tog fram håven. Ja i år körde vi faktiskt med håv för att säkra gäddor som eventuellt satt dåligt. Då vi fick syn på fisken kunde vi snabbt konstatera att det var en poängfisk. Mätbrädan visade 81 cm, en riktigt slips som gett oss bra startpoäng. Hoppet steg och och vi fiskade på som aldrig förr. Enda problemet var att nu högg det inte mer på platsen, vi hade inte ett pill så vi gjorde som planerat, flyttade oss till nästa plats. Dock så blåste det riktigt hårt vid det här laget, det var svårt att ankra och jobbigt att kasta.



Vi nötte på, vik efter vik, grynna efter grynna med vetskap om att alla de större ekipagen redan kastat 50 kast över varje plats och att gäddorna som eventuellt stod där redan sett 150 artificiella beten och säkerligen huggit på något av dem också. Sagt och gjort, nu skulle vi dra vårt ess ur rockärmen och åka längre ut till en vik som garanterat skulle hålla gädda, problemet var bara att vi inte kunde ta oss dit, det var helt enkelt för mycket vind och vågor. Vi bestämde oss för att snedda över fjärden och det skulle visa sig vara med livet som insats. Dyningarna och vågorna som gick där ute fick oss nästan att kapsejsa. Väl på andra sidan fjärden väntade ett helt gäng gäddor som var intresserade av våra beten men inte alls sugna på att bita över dem. Vi såg säkert 30 gäddor vid vår första ankring och landade en handfull som dock alla låg under 75cm.

Så var det resten av tävlingstiden i princip, till vår sista ankring där jag krokade en fisk som såg ut att vara en poängfisk men som på mätbrädan endast var 73cm och saknade alltså 2cm för att ge poäng. Vi fick se oss rejält besegrade av de andra lagen, där många som åkt långt ut i fjärden fyllt kortet med 5 poänggäddor.

Prisutdelning där Magnus och Patrik står högst upp på pallen, grattis!

Däremot lyckades våra vänner ur SK Hellfish, Mange och Patrik, som fiskade i Team Oskwig i flugfiskeklassen bättre och tack vare sina tre landade poänggäddor knep de förstaplatsen. Vi har som mål att alltid slå Micke och Dabbe, också medlemmar i SK Hellfish, som också fiskar i spinnklassen och de lyckades även i år att landa noll poänggäddor. På kvällen avslutade vi med en god burgare på rex innan alla wobblade hem med sjöbenen man fått ute på havet.

Och så till revanschen..

Jag och Jonas hade besämt att vi skulle ut en sväng idag för att köra gädda och med teamjackorna på trotsade vi den härliga vinden. Det var riktigt blåsigt hela dagen och ankaret som vi använde agerade snarare drivankare än ankare. Fisket började ganska segt för oss och Jonas tog ledningen med 2-0 i gäddor, båda tagna på nya beten för honom. Däremot så skulle jag revanschera mig och det ordentligt. Precis som i Umea Pike Open fiskade jag idag med beten jag gjort själv. Jag hängde på ett nytt tailbete, ett bete med gummisvans, som jag fiskade in relativt snabbt. I ett spinnstopp såg jag plötsligt ett gap dyka upp bakom betet och sluka mitt hemmagjorda bete och dyka ned mot botten.

Fisken stångade på riktigt bra och jag fattade direkt att det inte var en snipa. Först tänkte jag att var en fisk kring 5kg sedan efter första rusningen började jag prata om 7-8kg. Då jag väl såg fisken ordentligt vid sidan av båten började jag gissa på ännu högre vikter och tänkte högt, kan det vara en tia? Efter att fisken gjort någon rusning under båten, vänt och stångat kunde jag tillslut handlanda den fina fisken väldigt odramatiskt. Väl i båten insåg jag att den var en bra bit över metern och måttbandet visade hela 120cm. Även fast skönheten var utlekt fattade jag att jag hade slagit mitt tidigare personbästa. Väl i vågsäcken visade det sig att min härliga dam jag landade klarade 10kgs gränsen galant då vågen stannade på 10.8kg. Fisken fotograferades och och hölls sedan ett tag i vattnet innan hon simmade tillbaka ner i djupet. Jag hoppas att vi ses igen och när den damen ätit upp sig väger hon nog ett par kilo till.

10.8kg fördelat på 120cm, en vacker, stadig pjäs.

Återutsättning av gäddan. Grov och fin rygg.

De fiskar vi fick efter denna är ju helt ointressant och egentligen tänkte jag knappt själv på det. Jag satt med ett leende på läpparna hela dagen och gör det än. Så otroligt skönt att få landa en 10+ gädda och det på ett bete man gjort själv.

En ny favorit som kommer att följa med ut.

Mer brax

Jag och Makke har försökt ta oss ut någon timme för att fiska braxen då möjlighet har funnits. Sedan första passet har vi hunnit ta oss ut ytterligare två pass och har haft rätt bra fiske och fått några finare braxnar, dock så har vi inte riktigt fått den där ordentliga toppfisken vi jagat.

Makke med en fin braxen på 3310gram, personbästa för honom.

En fin bonusabborre som fick simma tillbaka.

En fin braxen som tyngde vågen till 2950gram, fördelat på 61cm.

Tyvärr så råkade jag skära mig i handen under ett av veckans pass då jag skulle trycka ned en bankstick i marken (läs metallpinne med en plastklyka på). Felet jag gjorde denna gång var att jag tryckte ned banksticken i marken med handen på klykan och plötsligt sprack plastklykan och rev upp skinnet mellan tummen och pekfingret. Jag har haft ganska svårt att greppa saker och att sträcka tummen är.. oskönt. Som tur är har det läkt ganska bra. Imorgon är det gäddtävlingen Umea Pike Open där jag och Jonas kommer att delta i vanlig ordning och då blir det att tejpa handen så man orkar piska på med gäddbeten i 7 timmar. Det kommer bli en grymt hård tävling där, i skrivande stund, 62 anmälda team kommer att göra upp om titeln Norrlands gäddkungar. PEPPAD!!