Guldfiskar

En skön dag utan regn och snö. Dock ingen vimma i ån utom några enstaka ströfiskar uppe vid vävaren. Medan bottenmete-spöna stod orörda tog jag och Nicke en Norrlands i solskenet, lagade mat och tacklade upp flötmetespöna.

Frihet. Avkoppling. Rekreation.

När vi ätit gled vi ut i Inre fjärden bland stockar och vassruggar i jakten på den vackra sarven, en riktigt guldfisk.

Efter att vi mäskat upp två platser tog det ingen lång stund innan första nappet kom. Vid krokningen kände jag att det var en bättre fisk och vid håvning visade det sig vara ett nytt personbästa, tackarrr (Magnus Bexhed-uttal). Fisken mättes till 40cm och vägde 1049 gram.

Nytt personbästa. 1049 gram fördelat på 40cm. 

Vi fortsatte att fiska och hade en hel del aktivitet på vår spot, så pass att vi aldrig flyttade från den. Jag fick ytterligare en fin fisk närmare kilot, 993 gram, följt av flera fiskar kring halvkilot. Då det var så mörkt att man knappt såg flötena (man väntar alltid för länge med lysstavar) så lyckades Nicke kroka en fin fisk, en fin sarv som även den mirakulöst nog vägde precis 1049 gram.

I becksvart mörker kontrade Nichlas med en fisk på 1049 gram. 40,5 cm.

Personbästa två pass i rad, ja det är bara att passa på att njuta lite extra. Sarvfisket och flötmetet är riktigt trevligt och jag längtar redan till nästa gång jag åker söderut i jakt på något mer tropiskt.

“I go fishing not to find myself but to lose myself.” –Joseph Monniger

Brutalt gösfiske

Jag och Nicke åkte ned till Gävle under valborgshelgen för det klassiska vimma- och sarvfisket. Tyvärr möttes vi av snö, regn och snålblåst så istället för att slå upp tälten i snöstormen checkade vi in hos Thomas för pizza, öl och övernattning. 

Från sommarvärme till snöblandat regn.

Under pizzamiddagen fick jag höra att Thomas och Nicke planerat att åka ut och vertikalfiska, nåt jag var riktigt sugen på att haka med på. Dock så hade Thomas lovat att guida Nicke och själv hade jag inte en pryl med mig för det, förutom mitt nya Fantasista-spö och några jiggar som jag köpte i Övik på Naturkompaniet på vägen ned.

Jag ringde till Cissi och hörde om hon skulle ut och hade några grejer att låna mig, men hon var osäker då det lovades hårda vindar och tämligen kasst väder så vi bestämde oss för att avvakta. Dagen därpå åkte Thomas och Nicke ut och vertikalfiskade medan jag körde vimma i Testeboån. Fisket sög, snön och kylan var knappast positivt för vimmafisket, så jag blev riktigt glad då Cissi ringde och sa att hon skulle ut och frågade om jag fortfarande var sugen på att köra. Då lurat upp två abborrar och någon enstaka braxen, så var valet rätt enkelt.

När vi åkte ut hade Thomas och Nicke fått en gös på ca 2kg och de sa att gösarna var riktigt kinkiga. Det lovade inte direkt gott men jag var ändå riktigt glad att få komma ut och få chansen att lära mig lite mer av proffsen. 

Jag hade visst råkat ställa väskan på Bellas plats.

Fisket var trögt, det var blåsigt och det haglade och snöade emellan åt. En del gösar var helt apatiska och rörde sig inte ens då man släppte jiggen medan andra steg och visade intresse för att sedan göra en besviken genom att snabbt dyka igen. Cissi lyckades dock till slut lura en gös på ca 3kg, vilket kändes bra. Vid det här laget var jag fortfarande utan fisk.

Sedan hände något helt sjukt, det mojnade och solen tittade fram och plötsligt hörde man ett glädjevrål från Thomas båt. Han hade fått landa en riktigt fin gös på 7,3kg. Glädjen i båten var total.

Thomas med en dam på 7,3kg fördelat på 90cm.

20 minuter senare ser jag en håvning på avstånd. Nicke hade släppt på ett stort eko som visade sig vara en huggvillig gös på 7kg. Glädjevrålet över Nickes 15:e art hördes över hela sjön. Det var ju helt osannolikt med två sjuor i båten under samma tur.

7kg och Nickes 15:e art.

10 minuter senare släppte jag på en större fisk som betedde sig precis som många andra. Den steg och följde jiggen uppåt för att sedan sjunka ned igen. Jag följde fisken nedåt med jiggen och provade sedan att göra ett snabbare ryck uppåt. Jag fick fiskens intresse, som återigen steg mot jiggen och jag lyckades trigga den till hugg. stumt och skönt. 

Upp kom en drömfisk som Cissi först trodde var en gädda. Till vår glädje kunde vi se att det var ännu en stor gös. Väl i håven såg vi att det var ytterligare en fisk kring 7 kg. Måttbandet visade 89cm och vågen stannade på 6,8kg! På två båtar hade vi alltså lyckats peta upp tre fiskar på ca 7kg under en kortare huggperiod. Helt sanslöst. 

Nytt respektabelt pb. 6,8kg fördelat på 89cm. Ett riktigt praktexemplar.

Efter det här blåste det upp och fiskarna blev tämligen omöjliga att få till hugg. Under de tre följande timmarna som vi fiskade fick vi endast en till fisk. Väl i land var glädjen total samtidigt som vi hade svårt att förstå vad som riktigt hänt. Det var helt sjukt och något liknande kan man ju bara drömma om att få uppleva.