I lördags gjorde jag
Robert sällskap i hans nya båt. Tanken var att se om höstfisket kommit igång på allvar. Vid 06-snåret hade vi sjösatt i det grymt låga vattnet. Tidningarna hade dagen innan skrivit att vattnet sjunkit med så mycket som en meter då det blåst så starka vindar vilket gjorde att helt nya grund och stockar dykt upp som man aldrig tidigare sett. När vi puttrade ut från hamnen var det fortfarande helt kolsvart. Till en början var det riktigt kallt och jävligt, nästan så att händerna frös fast i multirullen men då solen började titta fram blev det genast mycket behagligare och det var inte bara vi som tinade upp utan även alla gäddorna.
Fotografen själv, Robert FjällborgJag började i vanlig ordning att räkna antalet fångade gäddor. Jag fick lura upp första gäddan och det är en viktig gädda. Man får känna att "Jag kommer inte att bomma" samtidigt som man sätter lite press på den eller de andra i båten. Jag fortsatt att försöka hålla räkningen men då vi började komma upp kring 15-20 gäddor var började det bli svårt att hålla koll på antalet gurkor. Det blev tyvärr inga grisar idag, dvs jättegäddor, men trots att vi bara fiskade en halv dag fick vi drygt 90 gäddor tillsammans.

Mitt hemliga vapen, tailbetet "Fulingen", som brukar leverera
då inget annat gör det. Här i munnen på en gädda kring 5kg.
Foto: Robert Fjällborg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar