För mycket fisk!

Länge har jag velat få med både svåger och pappa ut på en gemensam fisketur. Genom Mats Söderholm, hårdrockare, fiskepolare och framför allt fiskeguide, anordnade vi en tur med förhoppningen om att kunna lura de randiga riddarna. 

Perfekt väder, stabilt stigande högtryck. Borreväder!

Första ankringen gav endast någon enstaka fisk. Vi hade väldigt mycket försiktiga hugg men det skulle dröja en stund innan den första fisken landades. Det var nästan skönt att det började lite trögt, så inte pappa skulle bli bortskämd (vilket senare ändå visade sig att han skulle bli). Stefan kom lite senare och efter ett par mindre landade borrar plockade vi upp honom och åkte ut till nästa grund.

Det var ett tag sedan jag och Mats var ute. Gliringarna, fiskehistorierna och
skämten haglade. Härliga tider.

Längre ut i sjön var det mer fisk i farten. Pappa metade, Stefande och Mats jiggfiskade och jag stod och dropshotade. Alla fick fisk, vilket kändes riktigt bra. Jag hittade ett stim med abborre där jag lät min Fin-S jigg dansa. Jag tog 3-4 abborrar på precis samma fläck, där den största vägde kring 7-8hg. Riktigt effektivt, jag kände mig nästan som Luc Coppens för en stund.

Abborre kring 7-8hg som föll för en dropshot-tacklad Fin-S jigg.

Vi provade ytterligare en plats, som var relativt ny för Mats och även här fanns massor med betesfisk i vattnet och naturligtvis var de förföljda av predatorer. Här fick vi fisk hela tiden, till slut utbrast pappa "Man får ju för mycket fisk!", riktigt härligt, dock inget man ska vänja sig vid.

Hungern gjorde sig påmind och vi tände grillen i båten, riktigt smidigt att slippa gå i land.

 

Jag, Stefan och Pappa i full färd med att fånga abborre.

Då jag såg ett löjstim passade jag på att använda pimpelspöet, enkelkrok agnad med några maggots, för att få upp lite betesfisk. Så fort en fisk kom upp åkte den ut agnad på ett flötmete. Det tog ingen lång stund för än första abborre gjorde ett utfall mot mörten, tyvärr så lyckades inte krokningen och mörten dog. Som tur var fick jag upp en till mört som snabbt agnades, flötet dök och jag väntade lite längre med krokningen. Efter en inte allför dramatisk drill kom det upp en perfekt krokad halvkilosborre. Vi hade gissningstävling om vad den vägde och vågen stannade faktiskt precis på 500gram.

Jag hade säkert kunna klämma fram ett leende om fisken vägt ett kilo mer.

Efter de flötmetade abborrarna och hamburgarna blåste det upp. Växlande molnighet och starka vindar gjorde att det brutala fisket vi haft dog av totalt! Från att få fisk hela tiden till enstaka slumpfiskar. Vi fiskade på någon timme, bytte plats och provade faktiskt lite efter gädda utan någon större framgång. Vi packade ihop prylarna och vände hemåt efter en riktigt lyckad dag. Precis som jag ville ha den, massor med fisk som pappa och Stefan fått drilla (samt att jag lurade turens största fisk, som dock inte vägdes.). Tack till Mats som hjälpte till att få de här tjommarna ut på vattnet!