Midsommarfadäs

Midsommar innebär god mat och dryck och oftast bra väder. Årets midsommar var inget undantag. I och med att vi ofta firar midsommar intill vattnet brukar alltid en handfull fiskeprylar ämnat för gäddfiske följa med. Efter sillunchen packade jag båten för att åka ut med pappa och försöka få den där jättegäddan som jag tror, eller åtminstone hoppas, simmar i sjön.

Den spegelblanka ytan bryts av en gädda som ruskar på huvudet.

Vattentemperaturen var kring 16 grader i ytvattnet och gäddorna stod djupt. Vi körde trolling med Alien Eels och Bulldawgs och vi hann inte mer än lägga ut betena och åka över första djupkanten så högg det på pappas slimegröna bete. En rund, välmatad gädda kring fyra kilo handlandades vilket kändes skönt. Nollan är alltid skön att spräcka. Jag skulle i vanlig ordning kroka lös gäddan men behövde lite hjälp då en av krokarna satt nära min hand och gäddan absolut inte ville gapa. Precis när jag ska byta grepp bestämmer sig gäddan för att göra en kraftansträngning. Jag som precis är i "byta grepp"-stadiet tappar gäddan ned på avkrokningsmattan där jag förstås vilar mina barfota fötter.

Pappa drillar gädda i kvällsolen.

Gäddan gör några ruskningar med huvudet och plötsligt känner jag hur det (milt uttryckt) nyper till i stortån. Det tar en sekund innan jag inser att jag sitter i båten barfota med ett bete på 30cm där ena trekroken sitter i min fot och den andra trekroken i munnen på en gädda. Som tur är pappa ganska kvick på att ta fast gäddan så jag snabbt kan kroka av fanskapet pappa dragit upp i båten. Jag ville förstås visa systersonen (3 år) en lite större fisk än de där smårackarna till abborrar man får från bryggan så jag lägger gäddan varsamt i gäddsäcken. Sedan suckar jag djupt och tittar på min fot. Ja där sitter den, den grövsta jävla kroken jag har, sitter ju i stortån och hullingen.. ja den är ju där inne någonstans.

Piercingen klar. Bara att sätta in något lämpligt i hålet.

Med en avbitare knipsar jag av kroken och jag som inte alls är sugen på att åka in till sjukhuset tar några djupa andetag och börjar sedan pressa kroken igenom. Segt, oskönt och jävligt kan jag sammanfatta den upplevelsen med. Lyckan kommer när jag ser en blodig krokspets komma ut och tillslut kan jag dra igenom kroken. Väl på land rengörs och tvättas såret och för att säkerhetställa den rengörande effekten inifrån tog jag mig en kall öl i solstolen.

Don't worry, be happy!

När middagen var avklarad och solen börjat gå ned åkte vi ut en sväng igen och drillade lite gädda, med ursäkt för att bota eventuell krokrädsla. Och gäddan som hamnade i gäddsäcken, ja den visades snabbt upp vid bryggan och fick sedan simma tillbaka ner i djupet.