Psycho killers

Tyvärr har höstens gäddfiske blivit åsidosatt, mycket på grund av jobb, resor och fokus på att jaga upp en reg-lax. Men med det avklarat är nu siktet inställt på gädda (12+) och lake (4+). Innan förra veckans visit i Malmö tog jag mig ut tillsammans med "Mr. Predator Champ" Jörgen för att jaga upp några arga gröna, eller "psycho killers" som Jörgen brukar kalla dem.

Vi trodde att de stora köldstela gäddorna skulle vakna till liv en vacker dag som denna och bokstavligen slänga sig över våra beten. Dock var verkligheten en annan och vi bjöds på ett trögt fiske med mestadels smågäddor.

Växlande molnighet och lätt bris, perfekt gäddväder. 

Först på vägen tillbaka hängde jag på en vitspräcklig ihopsmält trotjänare, en skönhet till gummibete som består av en framdel från en Savagear shad och tailen från en Bull Dawg. Detta val baserades på att Jörgen fått de flesta gäddorna på ett av sina ljusa gummibeten. Inget dumt val skulle det visa sig. För det tog ingen lång stund innan en lite kralligare dam klev på. Dagens sista fisk blev en fet 100+are som snabbt fick posera för kameran innan hon återutsattes. 

En vacker höstgädda

"If I'm not fishing, I'm thinking about it."

Beast mode

Plötsligt händer det. Allt stämmer och drömfisken är ett faktum.

Patrik körde upp från Gävle för att följa med ut och prova på laxfisket. Efter det obligatoriska morgonkaffet åkte vi ut i gryningen med en båt som var fylld till bredden med prylar.

Tanken var att jag skulle visa hur laxfisket gick till, men att det skulle gå så bra att instruera under Patriks vistelse kunde jag bara drömma om. Som många andra historier börjar den här med strul och fadäser men slutar med eufori.

Allt började med att mina fyrtaktare gick riktigt uselt, nästan så att jag under några korta ögonblick övervägda att åka och hämta en annan motor. Det var otroligt svårt att hålla den hastighet och kontakt med prylarna jag ville. Men efter lite svordomar, kaffe och ett allvarligt snack med motorn så började den bete sig som folk och livet återgick till det normala.

Med lite fipplande av blytyngder och linlängder fick jag till slut in den där obeskrivliga känslan man inväntar, då allt känns rätt. Inte långt där efter stod jag med böjt spö och ett underbart tunggung. Inget tjafs, som Mikael Odell hade sagt. Efter några pulshöjande rusningar, huvudskakningar och en portion mjölksyra kunde till slut en riktigt krallig fisk håvas. Längden såg onekligen bra ut så vi gled in till land för att väga fisken. När jag fick se höjden på fisken förstod jag direkt att den var över den magiska gränsen 14-kg, men frågan var bara med hur mycket. Vågen stannade på 16,3 härliga kilon.

Som en höstmålning, hane 16,3kg. 

Ja, nu visste Patrik hur man skulle göra. Jag kände mig klar för dagen, nästan för säsongen och var nära på att lägga ifrån mig grejerna och bara låta Patrik fiska. Men Patrik insisterade på att jag skulle fortsätta och så fick det bli.

Efter lite lugnande kaffe fortsatte vi och efter en del nötande fick äntligen Patrik känna på gung. Hans nya laxspö kombinerat med en klassisk Ambassadeur gjorde jobbet och till slut kunde vi håva en vacker honlax som precis klev över 10kg-sträcket.

Patrik med en vacker fisk på 10,1 kg.

Nu släppte pressen. Man kunde pusta ut. Patrik hade fått fisk. Hemskt hade väl varit om han kört hela vägen från Gävle för att endast få håva fisk. Vi avbröt fisket, tog skydd undan det blöta vädret och fyllde på med energi för kommande kraftmätningar.

En mindre fisk i sammanhanget återhämtar sig.

Ja, på't igen. Trots den törstigaste, halvslöa, fyrtaktaren jag kört på länge puttrade vi på med förhoppningen om att Patrik skulle få bända något ännu större. Så länge hastigheten var rätt fick väl motorn dricka hur mycket den ville. När jag fällde kommentaren "Nu känns det hett", sög det till i Patriks spö. Det var som på beställning. En fightvillig hona satt press på grejerna och ännu en fin fisk på 9,6 kg hade fått syna håvgarnet.

Tillbaka ner i djupet

Som om inte den stora hane jag redan fått skulle vara nog den här säsongen, bjöds jag på ytterligare ett hugg med en tyngd som kan få den mest sammanbitne sportfiskare att le. Den krigade på ordentligt och första gången jag skymtade fisken i vattnet sa jag åt Patrik, "Den är riktigt grov. Det kan vara en 14+". Väl i håven kunde jag konstatera att den både var riktig grov över ryggen och rund om buken. Vägningen och mätning konstaterade att jag lyckats landa en andra 14+ och den här gången en hona, makalöst. Hon fick snabbt posera för kameran innan hon, liksom de andra laxarna, fick simma åter.

"We like big chicks", hona på 14,62 kg.

Med två så fina toppfiskar den här hösten känner jag att man i lugn och ro kan lägga fokus på andra arter ett tag. Men vem vet, ni kanske ser mig ute på älven i November i väntan på 20+hugget. "There is always a bigger fish.."

Gummifiske

När jag och Jonas hittade en lucka i våra kalendrar, en grå och blåsig höstdag, passade vi på att förgylla den med gäddfiske. Jag hade en hel del nya gummibeten som behövde tuggas in och var därför extra peppad på att komma ut och provfiska de olika modellerna.

Kvällen före-aktivitet. Riggning av Bandit shad, McRubber och Pig shad.

Mångsidigheten med gummibeten är stor. Ett och samma bete kan med lite olika riggning anpassas för de flesta situationer, vilket är riktigt trevligt. Just den här dagen ratade gäddorna dött agn av någon anledning men provsmakade gärna en långsamt infiskad McRubber.

En välgödd liten krigare som föll för Big McRubber.

Efter en dags fiske med olika mjukbeten måste jag säga att jag verkligen gillar McRubber-betena. De är lätta att få en bra gång på, båda med shallowskruv och vanlig jiggskalle. De kastar grymt, finns i en uppsjö färger och fångar uppenbarligen fisk.

Var på den säkra sidan, använd gummi!

Laxdax

I och med det kallare vattnet har lax- och havsöringsfisket kommit igång och det är många som är ute och nöter efter de stora prickigfiskarna. Jag och Hasse har hunnit värma upp och göra bort de nu obligatoriska motorstruls-passen, förhoppningsvis. Alltid ska det vara nåt grus i maskineriet!

Båtmotorer, Hasse och laxfiske. Tre saker som inte lirar ihop.

Med helt ny utrustning för laxfisket har jag varit riktigt peppad på att komma ut. Så pass att man kanske börjat lite väl tidigt. Men bättre det än att komma ut för sent. Även om fisken finns där har de första passen var väldigt tröga. Trots det har jag fått testa min utrustning då en tyngre dam klev på under ett av passen, som dagens enda fisk.

En riktigt ryggbred laxhona på 12,15kg som fick simma tillbaka ner i djupet.

En fin start på säsongen men i skrivande stund har jag faktiskt lyckats fångat något ännu större! Mer om det berättar jag i nästa laxinlägg. Håll till godo!

"Go for the big ones" - Leif Engström

Kågegäddan

Den 20:e september gick första upplagan av gäddfisketävlingen Kågegäddan av stapeln i Kågefjärden. En "enkel och okomplicerad" tävling där 16 lag gjorde upp om Kägegäddan-pokalen (japp, det smög sig in en felstavning på pokalen).

Regelgenomgång med förväntansfulla deltagare.

Det var första gången jag fiskade i fjärden men som tur var hade mina goda lagkamrater Jörgen och Robert varit ut en sväng och rekognoserat området, så vi fiskade inte helt i blindo.

Fisket började trögt och första timmen harvade vi på utan resultat. Retlig nog kunde vi se en annan båt lyfta in en snipa över bord som fick posera mot mätplankan. Riktigt tärande på psyket för en tävlingsmänniska som mig. För att försöka lokalisera huggvillig fisk provade vi lite trolling kring grundområden, vilket resulterade i hugg men tyvärr också en tappad fisk. Total ilska.

Koncentration!

Det fina med hugget vi fick var att vi hade lokaliserat fisk. Vi ankrade med iPiloten och började dänga och plötsligt satt den där, första fisken var krokad och några sekunder senare var den i håven. Även om det var en liten fisk så var det otroligt skönt att spräcka nollan.

Ännu en 80+, fisk nr 11 i ordningen.

Vi fiskade på och lyckades lura upp flertalet gäddor på samma spot under en tydlig huggperiod. Med fyllt kort, 5 gäddor, var vi nöjda och letade oss ut mot djupare vatten. Vi hängde på beten som SG Butch, PN wobbler och stora gummibeten som vi släpade med förhoppningen om att något större skulle kliva på.

Märklig monarki, två gäddkungar.

Tyvärr resulterade det inte i mer än ett enstaka hugg. Av ren tristess började vi spinnfiska på nya platser utan något resultat. Mot slutet av tävlingen letade vi oss tillbaka kring områdena där vi startade. Där lyckades vi med ett idogt nötande peta upp några fler gröna krigare.

Efter en lång dag på sjön gled vi till slut in för poängräkning. Totalt sett verkade dagen varit seg. Alla lagen hade inte kunnat fylla sitt kort, några hade inte ens fått fisk, och de som fått fisk hade fått det under ungefär samma tidsfönster som oss.

Det satt som en smäck!

Dagen avslutades med prisutdelning, pizza, öl och massa fiskesnack. Till både vår glädje och sorg fick vi ställa oss på andraplatsen på prispallen. Första förlorare, 6 cm från förstaplatsen, men samtidigt var det bara ett lag som slagit oss av de 15 vi mötte!

Prisutdelningen resulterade i att en ny Ambassadeur av modell C4, fylld med tracer braid, fick flytta hem till mig och bli en del av min spinnrulle-familj. Jag hoppas innerligt att detta kan bli ett återkommande arrangemang med fler deltagare, större gäddor och mer chips. Team Pringles!

Resultat

1 Dp 425 cm

2 Pringles 419cm

3 Eat sleep fish 377cm

4 Norrlands guld 364 cm
5 Hägglund o co 345 cm
6 Huga bonanza 339 cm
7 Pikesuckers 331 cm
8 Shipwrecks 283 cm
9 Köpstopp 267 cm
10 Hooked 4 life 241 cm
11 B.15 203 cm
12 Persex flucius 176 cm
13 Kågebay explorers 121 cm
14 Pikemaster 0 cm
15 Bigfish 0 cm

16 Cykel & fiske 0 cm

Stort tack till Jonas för arrangemanget, Cykel- & Fiskecenter och Mangeboy för de sponsrade prylarna.

Storfiskreg

Semestern gick i vanlig ordning tokfort och med den brutala värmen blev det inga långa bilresor eller tältnätter.

Efter semestern har jag däremot fått lös en del tid för att återuppta jakten på nya PBn. När man har kört vertikalfiske, jiggfiske och trolling under sommaren är det riktigt skönt att damma av avon quiver-spöna, blanda mäsk och känna "mete-lugnet".

Den mest ädla fångsten efter semestern är en vacker ruda jag fick under en tur tillsammans med rudakungen Hasse G, en fisk som med 70g marginal passerade storfiskreg-gränsen. Wunderbar!

1870 gram fördelat på 42/40 cm.

Utöver den flötmetade skönheten har det blivit ett par bottenmetepass i Skellefteå, Bureå och Umeå i jakten på stor id. Tyvärr har det blivit mycket rekognosering i närområdet för att försöka hitta potentiella storfiskplatser, men vem vet, nästa år kanske man kan posera med en storid från Skellefteåälven?

Några enstaka fiskar har dock frestats för boostade räkor och fått posera för kameran innan de simmat tillbaka ned i djupet.

En vacker id som vågade sig fram då mörkret lagt sig. 

Bralle på knappt tre kg som hittat in på mäskplatsen.

Temperaturen sjunkar för var dag, lax- och gäddfisket hägrar.

"Keep calm, winter is coming" - Game of Thrones

Trollingtävling

Vem kunde tro att man skulle starta semestern med en trollingtävling i Finland. Målet med min vistelse i Kokkola var något helt annat, men får man en muntlig inbjudan och har en lucka i schemat så är valet rätt enkelt.

Tävlingen utgick från Mustakari, Kokkola.

I ärlighetens namn visste jag knappt vad jag tackat ja till. Jag hade inte en pryl med mig, bortsett från proviant och ombyte, vilket är lite ovanligt. Men jag hade fått lovord om att allt annat skulle vara ordnat.

De flesta frågetecknena rätades ut under morgonens regelgenomgång där jag förstod att målet för dagen var havsöring, minimimått var 60 cm och totalvikt utsåg segraren. Sedan var det något om att om man körde med 6 spön fick man sin vikt multiplicerat med 1.5. Men då vi skulle fiska med 20 spön la jag ingen större vikt vid detta. Det var bara att rigga grejerna och fara ut och harva.

Blå himmel och strålande sol, nästan lite för bra.

Precis som utlovat möttes jag av en fullriggad båt med erfaren besättning. Det var bara att kliva in och börja göra i ordning grejerna. Fiske med 20 spön samtidigt kräver lite organisation. Arsenalen bestod av wobbler och skedar i regnbågens alla färger som täckte stor yta med hjälp av planer boards och djupriggar.

Riggningen börjar.

Vi landade kring tiotalet havsöringar och hade några tappade. Tyvärr tappade vi den första fisken som klev på, som visade sig vara av bättre kaliber. Mellan lågmälda svordomar och mummel förstod jag att det var en vinnarfisk som sluppit undan.

Ekipagen på väg ut

De lag som kunde väga in något efter dagens nötande hade en eller två godkända fiskar där alla såg ut att var stöpta i samma form. De låg mellan 60 - 62 cm men med varierande kondition, allt från 2,5 till 3,3 kg.

Förutom några mindre havsöringar hade lyckan att få landa lagets enda godkända fisk, som inte bara gav poäng åt laget i denna tävling utan även i den cup de deltog i (vilket jag fick höra i efterhand) samtidigt som jag, som rätt oerfaren havsöringsfiskare, kunde tillgodoräkna mig ett nytt personbästa.

Min största fisk för dagen, 2960 gram fördelat på 62cm.

En riktigt trevlig dag på havet med nya bekantskaper och en stor portion ny kunskap inom trollingfisket.